Edukira salto egin | Salto egin nabigazioara

Tresna pertsonalak

Eibarko peoria, San Blasa baino hobia
Hemen zaude: Hasiera / Blogak / Garagoittiko Orakulua / Aukeratutako testuak, sarrera egokixa

Aukeratutako testuak, sarrera egokixa

Oier Gorosabel 2019/10/03 16:07
BARROSO, A. et alii. 1986. "Introducción a la Literatura española a través de los textos. Siglos XVIII y XIX". Ed. Istmo, Madrid

Irakorketa atsegiña, zakarrontzittik erreskatautako beste ale honena. Testu liburua da, berez; baiña ixa zimurtu barik dago, ez dirudi ikasle askok "jasan" bihar izan dabenik. Izan be, 16-17 urtekin tortura bat eritxiko netsan hau irakortziari, baiña gaur -XVII-XVIII gizaldixak deskubritzen nabillen honetan- ezin interesgarrixagua egin jata, orduko gertakari historikuen inguruan sortutako idazlanen lagin oso didaktikua. Izan be (barriro), nekez irakorriko nittuan nik ilustrau neoklasikuen entsegu orijinalak, edo antzerkixa, edo poesixak (gaur eguneko jentiandako astunak irakortzeko, eta gatxak topatzeko)... baiña modu didaktiko honetan prestauta, aukeraketa eta komentarixo egokixakin, plazerra da Jovellanos, Feijoo, Samaniego etabarrak deskubritzia, buruz dakiguzen bertso-fosillak testuinguruan txertatuz:

"A un panal de rica miel / cien mil moscas acudieron / que por golosas murieron / presas de patas en él..."

XIX gizaldikua be, arrazoi berangaittik egin jata erakargarrixa. Larran hau irakortzian gauza askokin enterau nintzan, eta liburu honekin eskeleto hori odolez, muskuluz eta erraixez pixkat bete dot.

"No es verdad, angel de amor / que en esta apartada orilla / más pura la luna brilla / y se respira mejor?"

eta

"Con diez (ez "cien", nik beti entzun eta esan izan doten legez!) cañones por banda / viento en popa a toda vela / no corta el mar sino vuela / un velero bergantín..."

Ez fosillak bakarrik; gaur eguneko kezkekin -eta, bereziki, neure burruka partikularrekin- zerikusixa daken txatalak topau dittudaz:

"...¿Y por qué no podré yo combatir aquí uno de los mayores vicios de nuestra vulgar educación, el vicio que más ha retardado los progresos de las ciencias y los del espíritu humano? Sin duda que la subdivisión de las ciencias, así como de las artes, ha contribuido maravillosamente a su perfección. Un hombre consagrado toda su vida a un solo ramo de instrucción pudo sin duda emplear en ella mayor meditación y estudio; pudo acumular mayor número de observaciones y experiencias, y atesorar mayor suma de luces y conocimientos. Así es como se formó y creció el árbol de las ciencias, así se multiplicaron y extendieron sus ramas, y así como nutrida y fortificada cada una de ellas, pudo llevar más sazonados y abundantes frutos.

Mas esta subdivisión, tan provechosa al progreso, fue muy funesta al estado de las ciencias, y al paso que extendía sus límites, iba dificultando su adquisición, y trasladada a la enseñanza elemental, la hizo más larga y penosa, si ya no imposible y eterna. ¿cómo es que no se ha sentido hasta ahora este inconveniente? ¿Cómo no se ha echado de ver que, truncado el árbol de la sabiduría, separada la raíz de su tronco, y del tronco sus grandes ramas, y desmembrando y esparciendo todos sus vástagos, se destruía aquel enlace, aquella íntima unión que tienen entre sí todos los conocimientos humanos, cuya intuición, cuya comprehensión debe ser el único fin de nuestro estudio, y sin cuya posesión todo saber es vano?" (JOVELLANOS, Gaspar Melchor de. 1797. "Oración sobre la necesidad de unir el estudio de la literatura al de las ciencias").

Abisua XVIII. gizaldixan emon bazan be, badirudi gaur egun be ondiok batzuk ez dirala enterau. Espezialista monodisziplinar superjakitunen hankasartuengaittik nabil, bistan da... ;-)

Mende biko panoramika hau hartuta, berresten dot nere burua kostunbrismotik oso hurre kokatzen dotela. Idazten dittudazen gauzengaittik baiño gehixago, gustuko dittudazenengaittik. Halan be, realismua eta naturalismuan kontuak dirala eta, tio Tomasen bilduma horri oratzeko gogua sartu jata: hor dagoz Perez Galdos eta Blasco Ibañez, barrena. Eibarrera hurrengo noianian igual!

Iruzkina gehitu

Erantzuna formulario hau betez utzi dezakezu. Formatua testu arruntarena da. Web eta e-posta helbideak automatikoki klikagarri agertuko dira.

Galdera: Zenbat dira hiru ken lau (idatzi zenbakiz) ?
Erantzuna:
Aurkezpena

Oier Gorosabel Larrañaga, Lekeittioko Eibartar bat

 preacher.gif

Eibarrespaziuan zihar esan zesten pizkat mesianikua nintzala idaztian, eta bloga sortzerako orduan horregaittik ipiñi netsan izenburu hau. Lehen nere gauza guztiak (argitaratzeko morokuak, behintzat) hamen idazten banittuan be, espeleologixiari buruzko gauza guztiak ADES-en webgunian emoten dittudaz, eta osasun asuntoko artikulu guztiak hona mobidu dittudaz, gaika klasifikauta.

Txorrotxioak
Etiketak
ETB1 Eibar EibarOrg Info7 Zer erantzi abertzale abittaga abortuak adela larrañaga aitor_eguren aittitta raduga aldatze amarauna amuategi andoain antzerkia araba arantzazu aranzadi ardantza argentina_2005 armando gorosabel armeria eskola arrajola arrakala arrantza literarixuak arrate arrosa artxanda aulestia axpe_martzana azkue ipuin bilduma azpimarra banu_qasi baxenafarroa baztan belaunologia berasueta berbologia berriatua bidai_aluzinantia bilbao bittorixa buruntza chill_mafia comunitat_valenciana covid19 culineitor deba desempolving diaspora diego-rivera egillor eibar eibarko_lagunak ekialdeko nafarrera eraikinologia erdialdekoa erresuma_batua erronkari espeleologia etxebarria eup euskadi_irratia euskal_erria_aldizkaria euskalkia faktoria felix_arrieta felix_ruiz_de_arkaute galicia ganbara gasteiz gatobazka gce gernika girua gisasola gorosabel hormasprayko igotz_ziarreta ikerkuntza ilegales indalecio ojanguren info7 irabiaketa irati-filma irratia irun iruñea izarraitz iñigo_aranbarri jacinto_olabe jamo_savoi jendartologia jeremiah_alcalde jon-etxabe juan de easo juan san martin julen_gabiria julian etxeberria kalamua kanposantuak katarain kirola komikiak koska kuku kurik-3 kurosawel labordeta lagunologia lalolalia lamaiko_operia lasarte leintz_gatzaga lekeitio lekeitioko_lagunak lituenigo lopez maeztu magia manex_agirre maputxe markina-xemein markos_gimeno_vesga markues matrallako mendaro mendebalekoa mezo_bigarrena mineralak morau musikeruak muskildi mutriku nafar_lapurtera nafarrera noain oiartzun oioioi-lur ondarroa opaybo orakulua otsagabia ozeta paisajiak parakaidistiarenak paris patxi_gallego pedro chastang pedro gisasola polo_garat rufino sande sagartegieta san antoni sartei sasiola sega segura slovakia tafalla2016 talaiatik telebista toribio_etxebarria umeologia urberuaga urkiola xabier_lete xoxote zaharrea zaharreologia zaragoza zer erantzi zerain zornotza zuberera zuberoa
hgikj
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024